Tunabygdens Kvinnliga Beredskapskommitté

Ett registreringskort för kvinnlig beredskapstjänst med bland annat namn, adress, födelsedatum, kyrkbokföringsort, civilstånd och utbildning.

Registreringskort för kvinnlig beredskapstjänst.

Bakgrund
Fredsforskningsinstitutet SIPRI har kommit med sin årsbok för 2014 och i en artikel, med anledning av boken, konstaterar Borlänge Tidning den 15 juni 2015 att ”Världen har blivit en blodigare plats”. Händelserna på Krim och i Ukraina idag påminner om oroliga tider under 1900-talet, exempelvis utnämndes Hitler till rikskansler i Tyskland i januari 1933 och högst på hans dagordning var att skapa en stark tysk militärmakt. I mars 1936 gick tyska armén in i Rhenlandet, Österrike införlivas i mars 1938 och i mars 1939 hade Tjeckoslovakien erövrats.

Vapenskramlet och aggressionerna från Tyskland gjorde att Sveriges beredskap och försvar sågs över.

Förberedelser
I slutet av 1930-talet startades både frivilliga luftvärnsföreningar och föreningar för civilt luftskydd.
Luftvärnsföreningarna arbetade med insamlingar
– dels för inköp av luftvärnsmaterial
– dels för utbildning av frivilliga

Luftskyddsföreningarna arbetade med
– information till allmänheten om luftskyddsanordningar
– utbildning av hemskyddets personal

Sveriges civila luftskydd reglerades genom 1937 års luftskyddslag och Luftskyddsinspektionen inrättades. Året efter bildades Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté (KBK) som skulle arbeta med upplysningsverksamhet om civilt försvarsarbete och i händelse av krig ta över de arbeten som 200 000 – 300 000 inkallade män lämnade vakanta.

Socialministern Gustaf Möller tillsatte Statens Arbetsmarknadskommission som tillsammans med KBK´s organisation kunde mobilisera över 800 000 kvinnor mellan 17 och 60 år till beredskapen. Bilkåren bildades 1939 av Kvinno-föreningarnas Beredskapskommitté kåren fick 1942 namnet Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR).

Tunabygdens Kvinnliga Beredskapskommitté
Tunabygdens Kvinnliga Beredskapskommitté bildades av Tunabygdens Kvinnliga Samarbetskommitté och enskilda den 20 september 1939. Redan på våren samma år hade Domnarvets luftskyddförening kommit med ett förslag till Samarbetskommittén att de skulle bilda en beredskapskommitté. Förslaget avslogs. Uppropet från Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté i Stockholm gick ut i april och första stycket löd

Vårt lands försvarsberedskap kräver Eder insats på en mångfald olika områden. I händelse av ofred kommer den största delen av ansvaret för arbetet i hemorten att åvila kvinnorna. För att upprätta produktionen och folkförsörjningen måste kvinnorna även vara i stånd att inträda såsom ersättare för de män, som inkallas vid mobilisering.

På hösten 1939 hade Röda Korset och Lottaföreningen kommit med en vädjan till Tunabygdens Kvinnliga Samarbetskommitté att ta upp frågan igen, dessutom hade förslag kommit från enskilda i samma ärende. Den här gången hörsammades förslaget.

Beredskapskommitténs arbete och organisation

En bild av ordförande Barbro Wahlund från ett tidningsurklipp ur Borlänge Tidning den 21 september 1939.

Del av tidningsurklipp ur Borlänge Tidning 1939-09-21


När Tunabygdens Kvinnliga Beredskapskommitté bildades hade ca. 200 kvinnor infunnit sig till mötet.
Elva föreningar anslöts till Beredskapskommittén  och till kommitténs ordförande valdes Barbro Wahlund.

Föreningarna var:
Borlänge Kyrkliga Flick-scoutkår
Domnarvet-Borlänge Husmoderförening
Folkpartiets Kvinnogrupp
Högerns Kvinnoförening i Tunabygden
St. Tuna-Borlänge-Domnarvets Röda Kors-krets
Stora Tuna S.L.K.F.
S
tora Tuna Husmoderförening
Tunabygdens Landstormslottor
Tunabygdens Småskollärarinneförening
V
ita Bandet
Östra Tuna S.L.K.F.

Enligt mötesprotokollet från den 15 oktober 1939 beslutades om stadgar och i § 2 Ändamål sägs att

Beredskapskommittén har till uppgift att bland allmänheten -i synnerhet bland kvinnorna – sprida kunskap om den passiva försvarsberedskapens betydelse och krav samt verka för realiserandet av denna beredskap.

I november bildades ett evakueringsutskott som i första hand skulle sköta om de praktiska detaljerna i förberedelserna inför en eventuell evakuering av barn, äldre och orkeslösa eller sjuka personer inom luftskyddsområdet. Domnarvets kommun gav ett anslag på 3000 kronor till ett evakueringsförråd av sängutrustningar och underkläder för ca. 100 skolbarn, dessutom ett antal babyutstyrslar.

Från kommitténs bildande till april 1940 (sju månader) registrerades 4009 av Borlänge-Domnarvets luftskyddsområdes 6406 kvinnor till beredskapsarbete, en anslutning på ca. 63%! Registreringen organiserades med Luftskyddets blockindelning som grund. Blocken delades upp på KBK´s medlemmar och frivilliga medhjälpare som besökte hem och arbetsplatser. Senare besöktes flertalet byar i Stora Tuna socken. Registerkort skrevs ut ur mantalslängderna. Av de registrerade hade 525 anmält sig för att arbeta i jordbruket, 90 stycken var villiga att vid mobilisering ta åt sig jordbruksarbete och placerades ut av Kristidsnämnden.

På registerkorten hade mellan 500 och 600 personer önskat sig en sjukvårdskurs, av dessa hade 216 personer fått tillfälle att delta i Röda Korskretsens sjukvårdskurser fram till april1940 . Så småningom hade de flesta gått kurserna.

Registreringskortets ena sida med adressuppgifter.

Registreringskortets ena sida.

Registreringskortets andra sida med kunskaps och erfarenhetsuppgifter.

Registreringskortets andra sida.

 

 

 

 

 

 

Ett antal företag och bussbolag ordnade med utbildning i ”buss- och lastbilskörning”, 26 kvinnor hade deltagit i utbildningen. Andra arbetsuppgifter var t.ex. som telefonpersonal och personal till skolförläggningarna, rapportpersonal till luftskyddet.

Under arbetsåret 1940 – 1941 fanns 88% av alla kvinnor i beredskapsåldern (16 – 65 år) på registerkort. Sommaren 1940 deltog 15 personer i Hushållningssällskapets jordbrukskurser. 30 st anmälde sig till luftbevakningstjänst.

Våren 1942 begärde luftskyddschefen hjälp att göra upp en planer för fältkök åt luftskyddspersonalen och förläggningar för ev. hemlösa med tillhörande personal. I planerna togs även upp förteckning på matvaror och andra förnödenheter som behövdes för ändamålen. Beredskapskommittén fick också uppdrag av ledningen för Domnarvets Jernverk att välja ut lämpliga kvinnor som vid behov kunde jobba i järnverket.

Våren 1943 kom ytterligare en begäran från luftskyddet om personal, ca. 180 stycken, till social- och utrymningstjänst. Kommittén deltog i flera insamlingar av bl.a. kläder till Finland och husgeråd till Norge.

Den 5 november 1946 togs beslutet att upplösa Tunabygdens Kvinnliga Beredskapskommitté sedan statsbidragen till verksamheten dragits in och inga fler arbetsuppgifter ansågs föreligga.

Källor

Arkiv
Dalarnas Folkrörelsearkiv
Tunabygdens Kvinnliga Samarbetskommitté (FAW/10.1965)
AI:2 1939 – 1945
Tunabygdens Kvinnliga Beredskapskommitté
(FAW/17.1971)
AI:1 1939- 1943
AIIIa:1 1939 – 1943
EII:1 1939 – 1945
FII:1 1931 – 1946

Tryck
Borlänge Tidning 2015-06-15, Dalarnas Tidningar 2015
Bra Böckers Världshistoria, del 13 1914 – 1945, Från krig till krig, Bokförlaget Bra Böcker 1982

Internet
DIVA Digitala Vetenskapliga Arkivet
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A795256&dswid=-6056 2015-06-01
Abstract av ”I beredskap med Fru Lojal : Behovet av kvinnlig arbetskraft i Sverige under andra världskriget”, Overud, Johanna

Folkbildningsnätet Möten o lärande
http://folkbildning.net/amnen/historia/andra-varldskriget-/sverige-och-norden/kvinnligt-beredskapsarbete-och-froken-lojal/ 2015-06-01

Projekt Runeberg
Svenska Dagbladets Årsbok / Adertonde Årgången (händelserna 1940)
http://runeberg.org/svda/1940/0078.html 2015-06-01

Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet
http://genus.se/meromgenus/teman/arbete/kriget-banade-vag
2016-03-31

Svensk Tidskrift
http://www.svensktidskrift.se/civilforsvaret-och-hemvarnet/
2015-06-01

Wikipedia
http://sv.wikipedia.org/wiki/Bilk%C3%A5ren
(Bilkåren) 2015-06-01

Sidan ändrad 2016-05-23